Att vara ambulanssjuksköterska innebär ett stort ansvar som kräver goda kunskaper både praktiskt och teoretiskt inom flera olika områden. Eftersom det är relativt nytt att arbeta strukturellt i ledningsfunktionen har författarna valt att undersöka upplevelsen av att vara medicinskt ansvarig på skadeplats och vad som kan underlätta uppgiften. Studien bygger på kvalitativa intervjuer. Ambulanssjuksköterskorna förbereder sig på väg ut till patienten både praktiskt och mentalt och ställer höga krav framför allt på sig själva. I studien framkom att att ambulanssjuksköterskan generellt har ett bra samarbete med kollegan och övriga inom den egna organisationen.

Av alla primärvårdskonsultationer utgör patienter med medicinskt oförklaradesymtom (MOS) ca 15-30 %. Denna patientgrupp uppvisar ofta ett eller flera fysiskasymtom och upplever ett stort lidande och ofta även en försämrad funktion. Detkrävs en ökad förståelse för patienter med MOS och ett personcentrerat perspektivligger till grund för pilotstudien. I tidigare forskning uttrycks en frustation hos såvälvårdpersonal som patienter. Ur ett omvårdnadsperspektiv saknas en helhetssyn iomhändertagandet av patientgruppen.

Syftet med studien är att analysera om, och i så fall hur, Försvarsmaktens sjukvårdskoncept tillvaratar krigsvetenskaplig teori. Genom en kvalitativ ansats och användning av främst fallstudier analyseras praktisk verksamhet under insatserna NBG 11 och FS 22 jämfört teorin. Inom sjukvårdstjänstens tre principiella områden (medicinskt understöd, medicinsk evakueringskedja och planering av medicinskt understöd i operationsområdet) tillvaratas krigsvetenskaplig teori men det framkommer också att praktisk verksamhet har ett behov av större tydlighet och mer detaljrikedom än vad befintlig teori erbjuder. Vagheten i teorin möjliggör dock flexibla lösningar och skapande av modulära system förutsatt att ledningen är förutseende och har godasambandsmöjligheter.Då antalet fall är få blir generaliserbarheten av resultatet begränsat. Sjukvårdskonceptet anpassas alltid efter rådande förutsättningarna och fördjupad förståelse för konceptet är viktigare än generaliserbarheten av resultatet..

Upp till 30 % av de patienter som besöker primärvården består av personer med medicinskt oförklarade symtom (MOS). Forskning har visat att MOS-patienter känner sig ?medicinskt föräldralösa? inom vårdssystemet och upplever djup besvikelse då deras subjektiva symtom inte kan förklaras och förstås ur medicinskt perspektiv. Forskning har påvisat betydelsen av vårdpersonalens förhållningssätt i detta sammanhang Och det framhålls att, för att kunna åstadkomma en effektiv vård och behandling av patienter som har MOS behövs ökade kunskap om hur patienterna själva upplever och tolkar sina symtom.Syftet med föreliggande studie var att studera innebörden av möten med vårdpersonal utifrån patienternas eget perspektiv. Studien har baserats på tio narrativa intervjuer med patienter med MOS i åldrarna 24-61 år utifrån en intervjuguide med öppna frågor.

Den palliativa vården utgår från en helhetssyn på patienten och närstående och den ska vila på en grund bestående av fyra hörnstenar; symtomlindring, teamarbete, relation och kommunikation samt närståendestöd. Den palliativa vården bedrivs av både slutenvård, primärvård och kommun och den kräver ett gott samarbete över huvudmannagränser för att vården ska fungera så bra som möjligt för patienten och de närstående. På uppdrag av de dåvarande sjukhuscheferna i Alingsås, Borås och Skene samt primärvårdschefen i södra Älvsborg startade hösten 1999 en tvärprofessionell arbetsgrupp arbetet med att sammanställa ett vårdprogram för palliativ vård i livets slut. Vårdprogrammet kom ut i verksamheten 2004. Verksamhetschefer och medicinskt ansvariga sjuksköterskor har positioner som kan ge förutsättningar för och följa upp att en god palliativ vård bedrivs.

Studiens syfte är att undersöka skolkuratorers uppfattningar av, inställningar till och föreställningar om barnfetma och barn med övervikt. Följande frågeställningar användes för att besvara syftet: Hur beskriver skolkuratorerna arbetet som bedrivs omkring barn med fetma och övervikt? Vilka psykosociala konsekvenser får fetma och övervikt för barn?Studien är en deskriptiv, kvalitativ intervjustudie. Empirin har hämtats genom intervjuer med sex skolkuratorer på grundskolor inom Göteborgs kommun. Materialet tolkades utifrån två perspektiv, dels ett professionellt perspektiv och dels utifrån ett barn perspektiv.

Hälsoteknikcentrum Halland arbetar i olika projekt för att ta fram nya tekniska lösningar på problem inom sjukvården, tillsammans med representanter från Hallands sjukhus Halmstad tog de fram problemställningen med den medicinska avfallshanteringen. Idag upplever sjuksköterskor och vaktmästare att hanteringen av operationsavfall är en obehaglig arbetsuppgift då den innebär att handskas med kontaminerat avfall, sjukhuset är därför måna om att ta fram en produkt som komprimerar avfallet, vilket skulle förbättra arbetsmiljön.Produkten ska komprimera 150-liters säckar med avfall från operationer, detta ska ske på ett användarvänligt sätt utifrån specifika krav. Kravspecifikationen togs fram i samråd med sjukhuspersonal. Genom olika experiment undersöktes flera olika metoder för att komprimera en säck, den mest lämpliga metoden för ändamålet blev att pressa säcken. Efter att ha utvecklat idén till en fungerande metod konstruerades det en prototyp.

Denna uppsats behandlar växtfynden som påträffats i gravar i Malmöområdet. Många växter har haft en speciell status, medicinskt som sakralt, vilket är huvudpunkten i arbetet. Varje växtfynd som tas upp analyseras med hjälp av bl.a. material om bondesamhället rörande etnologi och historia..

Kravet på att kunna läsa och skriva är stort, både i skolan och i samhället i övrigt. Att lära sig läsa och skriva är en komplicerad process som upplevs mer eller mindre svår när vi tillägnar oss färdigheten. För en del människor förblir det svårt med skriftspråket. Från vetenskapligt håll är synen olika på vad svårigheten egentligen utgörs av. Ligger hindret hos en person eller i relationen med dennes omgivning? Jag har intresserat mig för vilken vetenskaplig syn en offentliga diskurs bygger på.

Föreliggande studie syftar till att undersöka beslutsfattande, riskbedömningar och skillnader i konsolidering i anslutning till ett medicinskt prioriteringsbeslut (Svenson & Lindholm, 2007). Studien belyser betydelsen av den kognitiva och emotionella komponenten i beslutsfattande (Boyer, 2006) med utgångspunkt från bl.a. Differentiering och Konsolidering, Kognitiv dissonans och Affect heuristic. Dessutom undersöks huruvida det förekommer en könsskillnad mellan hur män och kvinnor fattar beslut och utvärderar risker samt om ångest och prestationsbaserad självkänsla påverkar konsolideringen. Rekryteringen skedde vid Malmö högskola och omfattade 72 studenter.

Detta är en studie som tagit sin utgångspunkt i begreppet ?barn i behov av särskilt stöd? med fokus på barn och elever med ADHD/DAMP utifrån ett medicinskt kontra pedagogiskt/psykosocialt perspektiv. Inom dessa perspektiv har det varit många kritiska röster och skilda åsikter för vilka insatser som är bäst för barnen. Fokus har även riktats mot huruvida diagnosen kan hjälpa barn eller inte. Konstitueringen av barn i behov av särskilt stöd har förändrats.

Uppsatsen syftar till att ur ett medicinskt och sociokulturellt perspektiv belysa fem pedagogers strategier för att arbeta med barn med Aspergers syndrom i grundskolan. Studien baserar sig på kvalitativa intervjuer med pedagogerna. Slutsatsen är att pedagogerna, trots att de ibland använder språkliga uttryck som leder tankarna till en mer traditionell syn på lärandet, beskriver ett arbetssätt med som också rymmer en sociokulturell inriktning. Lärarna och skolan visar ett stort engagemang för eleverna och deras framtid..

Telefonen har under de senaste årtiondena blivit ett viktigt redskap i hälso- och sjukvårdens arbete med människor som söker hjälp och råd för medicinska problem. Telefonlinjer till Sveriges vårdcentraler inrättades allmänt på 1970-talet. En betydande del av sjuksköterskornas arbete på vårdcentral består av telefonrådgivning. Den vårdsökande prioriteras och hänvisas till rätt vårdnivå utifrån den bedömning som görs vid dessa samtal. Syftet med studien är att få kunskap om vad sjuksköterskorna upplever när den vårdsökande inte kan beredas tid trots ett medicinskt behov, då läkartiderna inte räcker till på grund av brist på allmänläkare.

Abstract:Syfte: Att beskriva hur kommunernas äldre- och handikappomsorg infört och använder sig av ICF.Metod: Semistrukturerade telefonintervjuer med representanter för åtta svenska kommuner. Intervjuerna har transkriberats och analyserats genom kvalitativ innehållsanalys,Resultat: Resultatet redovisas under två teman. Ett tema handlar om hur kommuner infört ICF i kommunernas äldre- och handikappomsorg, med kategorierna införande i journalstruktur och införande av tankemodell. Ett tema handlar om hur kommunerna använder ICF i kommunernas äldre- och handikappomsorg. Kategorierna under det temat är användning i journalstruktur, användning av tankemodell och problem och utvecklingsbehov. Två olika typer av införande och användningssätt av ICF inom kommunernas äldre- och handikappomsorg framkom i studien.

Sedan oktober 2011 sköter Sjukvårdens Larmcentral, SvLC, utalarmeringen av akuta sjukdomsfall som inkommer vid 112-samtal. Samtidigt infördes ett nytt medicinskt beslutsstöd för de sjuksköterskor som tar emot de akuta samtalen. Då orsaken till buksmärta är komplext och svårt att identifiera hos patienterna valdes just detta tillstånd för granskning.Syfte: Att undersöka om det medicinska beslutsstödet för sjuksköterskorna på SvLC i Uppsala län är en tillförlitlig hjälp i identifieringen av patienter med akuta buksmärtor, samt att undersöka om det fanns ålder-eller könsskillnader.Metod: En empirisk kvantitativ studie med en retrospektiv journalgranskning. Sammanlagt 151 patienter som ringt ambulans på grund av buksmärta och som av larmcentralen prioriterats som livshotande (prioritet 1) eller brådskande (prioritet 2) har granskats.Resultat: SvLC´s initiala bedömningar stämde väl överens med de prehospitala bedömningar sjuksköterskan i ambulans gjorde. Hos prio1-gruppen hade 48 % diagnostiserats buksmärta UNS, det vill säga buksmärta utan närmare specifikation, och hos prio 2-gruppen var det 40 % som fått samma diagnos.